man måste dö några gånger för att kunna leva.

ibland hatar jag mitt fattiga liv. det suger och jag använder min hjärna till för mycket onödigt tänkande!

 

ni vet om att jag gjorde mitt matte prov igår? jag fick resulatet idag, ett poäng från G. ett fucking litet poäng. det är störigt riktigt jävla störigt. jag kommer störa mig på detta länge också!

 

 


 

emo inlägg..

jag är en sån person som går och grubblar över saker, som ingen annan gör. jag dagdrömmer varje dag, hela tiden, finns inget bättre att sitta och bara drömma sig bort där allt är perfekt! och mina största tankar och problem just nu är väl kärlek, vänner och familj. (klart täcker skolan en stor del av min hjärnkapacitet.)

men jag undra hela tiden, vem är jag? vad vill jag med mitt liv? hur kommer mitt liv se ut om 7 år? vem är mina vänner? vem bor jag med? vart bor jag? och hur ska jag kunna svara på frågorna om jag inte riktigt vet vem jag själv är än? och hur ska jag hitta den där killen som jag vet passar mig? jag går ju självklart inte efter en mal. men efter att ha blivit sårad ett antal gåner, även sårat. så vill jag inte att det ska hända igen. men jag vill ha någon jag verkligen kan säga allt till, någon jag kan ge all kärlek och får kärlek tillbaka. 

jag snackar med en massa, men samtidgt är jag rädd för att bli sårad, men jag vet om att den jag hittar nu kommer jag inte gifta med. men jag har inte tillrekligt starka ben för att kunna bli sårad igen.

men min kompis sa- häldre bli älskad av många och bli sårad, än aldrig bli älskad.

 

detta är ett lite privat inlägg. men som jag ändå ville dela med mig. för det finns säkert fler som har samma tankar som mig. det är kanske lite rörigt och mysket känslor i en liten text. men det är ju trots allt min blogg.

 

och ännu en gång drömma mig bort till den värld då det är vi. 

 

/essie månsson.  

 

 


RSS 2.0