med den värsta mensvärken, och i stort behov av choklad ska jag förklara lite om kvarnbacka & lite kännslor.
kvarnbacka 2010- har varit det bästa lägret på länge. att umgås med folk man tycker om, lära känna nya människor är också underbart! har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. lag nummer 4 var bäst- julia, anna, hampus, essie och robin. helt perfekt grupp har aldrig skrattat så mycket som jag gjorde när vi hade fem-kamp. ritkigt roligt

nu är jag hemma igen, från paradiset till verkligeheten. min kära saknade ellinor är i turkiet. jag vill hon ska ringa och säga ''hej, ska vi träffas?'' nej, jag saknar henne så mycket att jag börjar gråta. hon är min absolut världens bästa vän. 

pappa är i polen tillsammans med eva & har smått damp på mig, medans jag vill uppleva mina egna misstag, kunna skratta åt mina egena minnen och problem. ingen kan göra mina mistag måste få göra dom själv.  

nu sitter jag här iallafall och lyssnar på lars winnerbäck- han lyckas setta ord på det jag har svårt att kunna inse.